onsdag 9 september 2009

Ett steg framåt och två steg tillbaka

...precis hur det är att cadda.

Termosen väger tegelsten i ryggsäcken, men det är det värt när man kan ta en paus med något varmt att dricka.

När jag kommer hem (om! jag kommer hem) vill jag sitta och sticka. Eller kanske bara sova. Hjärnan och axeln kommer vara helt kaputt efter en heldag framför datorn.

På något konstigt vis är jag inte fullt så panikångestladdad idag som jag skulle kunna vara. Jag förvånar mig själv hela tiden. "Oj vad jag har mycket att göra! Men det känns ju ganska bra, faktiskt... Oj, det känns fortfarande bra tre sekunder efteråt fast programmet krånglar."

50% är braaaa.... Varför har jag inte gjort det här tidigare?

1 kommentar:

  1. Hejsan. Glad att du inte stressar lika mycket över skolan som du brukar. Det är inte bra i längden. Sen är min metod kanske inte den bästa heller... Jag tror att jag stressar för lite över skolan. Skulle nog behöva höja min stress-nivå lite, fast då måste jag sänka den på andra ställen, för annars blir det jobbigt. =) Hoppas att ni har det bra hemma. Saknar er. Kram Lille

    SvaraRadera