Mitt förråd av pärlhalsband har stadigt minskat under åren, med känslan att "ja ja, jag ska bara..." innan jag börjar fylla på det igen. Men när mitt favortihalsband fastnade i en stol häromveckan (psch - pärlor över hela golvet), så kände jag att det var dags att göra några nya:




Pärlor, Melodikrysset och pratstund med mamma. Allt som allt en bra helg.

Sockar i avbruten mosstickning

Jag har ett nytt favoritmönster på sockar, i avbruten mosstickning:


Ser mycket mer komplicerat ut än vad det egentligen är. Man stickar mosstickning med ett flerfärgsgarn, men emellan varje sådant varv så stickas det ett varv slätstickning med ett enfärgat garn (till de här sockarna så använde jag svart Fabel och egenfärgat ullgarn i rosa, gult och orange).


Ser ut lite som ett spindelnät, tycker jag.

Snart, snart, snart, snart är det lov

Gå upp tidigt, plugga hemma, gå till skolan, komma hem, plugga lite till, kollapsa i soffan, hinna sticka några varv, däcka.

Sova för lite, gå upp tidigt och börja om.

Jag längtar till påsken.
Vill ha lite ledigt och sovmorgon. Har varit alldeles för lite av det de senaste veckorna.

Men några ljusglimtar finns i alla fall.
Mina chilliplantor har börjat dyka upp på fönsterbrädan. Och jag har fått det finaste påskpyntet vid namn Hippie av Charlotte.

Dessutom så hittade jag ett sådant där Gu'-va-bra-det-här-måste-jag-bara-göra-NU!-mönster på Ravelry igår. Någonting nördigt. Någonting udda gjort ännu mer udda av att det är hemmastickat.
Jag tänker att det ska bli en present.
Kanske i påsk.

Mammas blåa kofta

Har blivit klar med min femte (fjärde, om man räknar bara vuxenstorlek) egenstickade tröja någonsin; en blå kofta i det här Drops-mönstret, med stickor 4,5 i Drops Nepal.

Fin färg, fina knappar, helt okej garn, inte så bra mönster. Efter ihopsättning var tröjan för stor för mig, efter blockning blev tröjan tokstor för mig. (Memo: Nepalgarn töjer sig sisådär 3 cm vid tvätt!)

Jag hotade med att köra minskningsexperiment i tvättmaskinen, men innan dess så fick mamma prova den. Och på henne passade den bra, så hos mamma får den stanna.


Lite långa ärmar bara, men det är ju lätt fixat.


Sådärja!

Tålamod är en dygd

Spetssjal i tunnaste silkesgarn, på stickor som är 3 mm i diameter.
Aningens roligare än att se på när färg torkar.

Men fint blir det.

3 gånger handledsvärmare

Mottagaren av Alice-sjalen undrade om jag inte kunde göra ett par handledsvärmare åt henne också, eftersom hon alltid fryser om händerna (och att hon är en inbiten datorspelare gör inte saken bättre). Den lilla snutten garn som var kvar från Alicen räckte knappt till en endaste liten pulsvärmare, så jag gick igenom garnlådorna på jakt efter annat. Hittade lite Drops alpacka i nästan samma vinröda färg som sjalen, tomatrött Indecita alpacka och något blålila, tjockt, fint, ulligt garn utan lapp.
Fina, gosiga garner + beslutsångest + ingen annan tv-stickning = tre par pulsvärmare/halvvantar. Inga krångliga mönster (=tv-stickning): smockstickning, seed stitch och rutmöster.

Kom på att jag kanske ska försöka göra några fler pulsvärmare åt mig själv också... Jag är också frusen om händerna, och de tre paren pulsvärmare på bilden är två mer stickade sådana än vad jag har själv. I'm a sucker for kind requests.

Sytt under jullovet

Lärde mig under jullovet hur man syr box pouches utan att få några synliga sömmar på insidan genom den här instruktionen.

Inga sömmar! Om livet var ett rollspel, hade jag fått +10 i crafting skill. "Dah-dah-dah-daaah! Ankan can now make box pouches without any visible seams!"


Och så gjorde jag inte en, inte två utan sex stycken när jag ändå var igång (en hann jag ge bort innan jag kom på att fota). Allt material (utom mellanlägg) är köpt på rea, stuvar, second-hand eller är tagit från något annat projekt som inte fungerade. Mm-hm. Där ser man, det går att göra något fint av alla bra-att-ha-saker man samlar på sig. Känns bra.



Sen blev det ett litet te-fodral också, inklusive gullig hundknapp.

Bra när man ska ut och resa i kaffe-drickar-land.